Marknadsekonomi
I en marknadsekonomi råder det fri konkurrens
Planekonomi
Staten bestämmer vad som ska produceras
Blandekonomi
Har inslag av både planekonomi och marknadsekonomi

Förstå hur alla aktörer är beroende av varandra

Det ekonomiska kretsloppet gör att landets ekonomi fungerar

HUSHÅLLEN

- Hushållen, alltså vi privatpersoner, är grunden i det ekonomiska kretsloppet.
- Det är vi privatpersoner som förser företagen och den offentliga sektorn med arbetskraft. För det får vi lön.
- Av den lönen går minst 1/3 till inkomstskatt = till den offentliga sektorn.
- Vi köper (konsumerar) varor och tjänster för lönen vi tjänar.
- Av offentliga sektorn köper vi t.ex. mediciner
- Av företagen köper vi saker i affärer och på nätet, plus att vi köper tjänster av t.ex snickare och frisörer.
- Beroende av banker (Spara, Låna, Investera)

FÖRETAGEN

- Företagen är en viktig del i det ekonomiska kretsloppet
- Anställer hushållen (privatpersoner) och betalar ut löner
- Betalar skatt till den offentliga sektorn på det de tjänar
- Kan ha både andra företag, hushåll och offentliga sektorn som kunder (t.ex städning hos privatpersoner (hushållen), andra företag och i skolor (offentlig sektor)
- Beroende av banker

OFFENTLIGA SEKTORN

- Staten, Kommunerna, Landstingen
- Erbjuder tjänster till alla invånare (t.ex skolor, vård, bibliotek, bygga motorvägar)
- Anställer hushållens arbetskraft, lärare, poliser, undersköterskor och betalar lön till dem.
- Offentliga sektorns inkomster kommer från skatter som hushållen och företagen betalar
- Ger bidrag till hushållen, barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, mm

BANKERNA

Bankernas uppgift är att förmedla pengar från de som har ett överskott till de som har ett underskott
- Lånar ut pengar till hushåll, företag och offentliga sektorn
- Utan banker skulle det inte finnas tillräckligt med pengar (kapital) i omlopp för de övriga delarna i kretsloppet
- Beroende av att hushållen, företagen och offentliga sektorn sätter in pengar på banken (banken lånar dina pengar och du får inlåningsränta på dina sparade pengar)
- Banken lånar ut pengar och tar ut en avgift (utlåningsränta)
- Banken tjänar pengar på skillnaden mellan inlåningsränta och utlåningsränta (Kallas för "räntegapet")
- Utlåningsräntan är alltid högre än inlåningsräntan
LÄS MER OM BANKER HÄR

Högkonjunktur kan skapa hög inflation vilket på sikt medför lågkonjuktur

Konjunktur

Högkonjunktur
Högkonjunktur

Goda tider och efterfrågan på varor och tjänster är hög. Många jobbar och har råd att köpa saker

- Många har jobb och betalar skatt
- Företagen får sälja allt de tillverkar
- Företagen kan höja priserna
- Staten får in mycket pengar via skatterna

Lågkonjunktur
Lågkonjunktur

Under sämre tider är efterfrågan på varor och tjänster låg
- Hög arbetslöshet
- Efterfrågan på varor och tjänster minskar
- Staten får in mindre pengar
Inflation
Inflation

Prisnivån i landet höjs så att pengar blir mindre värda.

- Man får betala mer för samma vara.
- Riksbanken kan höja räntan för att vända inflationen